popfjant

varför känns allt så jobbigt dagen efter? är det så att håkan snodde all min lycka, men det var det värt. Igår var bland dom bästa dagarna i mitt liv, vilken konsert, det va magiskt. Hans kännsla för musiken, den bara lyser. Det jag älskar med håkan är att han inte sjunger perfekt, jag känner mig så fri när jag lyssnar på honom. Det känns som jag kan va helt hur som hällst, och sammtidigt bli accepterad. Det vart mycket dans igår, det va fett värt och jag ska absoult se honom igen. Det är alltid lika jobbigt efteråt, att veta att det är över, jag vet jag går in för det mycket, men det är mitt liv, det är då jag känner mig som lyckligast. Efter nästan alla konserter hammnar jag i nått slags shocktillstånd och blir helt tårögd, men det är ju bara den kännslan, den lyckan man känner. När dom spelar, man tänker inte på något annat än hur lycklig man är, sen efteråt det är då alla kännslor kommer ut och man inser hur jävla lycklig man är och att man verkligen fått se den som gör mitt liv. Det är sjukt jag vet och ni tycker säkert att jag är en tönt, men tyck det om ni vill, jag säger bara hur jag känner. Håkan var bäst & tack för det trevliga sälskapet diana <3